Till minne av Ingela Agardh

Min Ingela är borta.
Jag visste ju att det var illa, jag visste att den här gången skulle cancern vinna, men ändå är man inte beredd.
Vi lärde känna varandra i samband med en sändning av ”Hemma”. Det var ett eftermiddagsmagasin där du Ingela var programledare och intervjuade aktuella personer. Jag var där som gäst. När vi satt i sminket innan sändningen sa du en väldigt rolig sak om hur det är att vara förälder som gjorde att vi skrattade hjärtligt och länge. Jag kände att jag hade hittat en syskonsjäl.
Under åren umgicks vi med ojämna mellanrum, red tillsammans, åt en bit mat på Operabaren, träffades hemma hos dig och din familj.
I höstas bad du att få komma till en av inspelningarna av ”Babben&Co”. Du visste att din klocka tickade på övertid och du ville än en gång komma till tv-miljön där du hade jobbat så många år med nyheter, magasin och underhållning. Du var ute på en avskedsrunda.
Du satt bakom med oss i personalutrymmena och fikade, sedan bland publiken under inspelningen. Du var väldigt glad efteråt och tackade för att du hade fått komma.
Det var sista gången vi sågs.
Jag vill tacka dig Ingela för att jag fick vara din vän, att du och din familj tog emot mig och min familj. Att vi kunde prata om allt, att vi fick skratta tillsammans. Du vet säkert redan att du var min stora idol och förebild när det gäller att intervjua. Din uppmuntran och feedback betydde väldigt mycket för mig.
Jag tänker på din familj, jag tänker på dig. Jag tänker på hur nyfiken du alltid har varit och jag hoppas att du redan har fått träffa Gud och börjat ställa de första frågorna till honom/henne! Sov gott min vän.

Share:

There are 6 comments on Till minne av Ingela Agardh

Leave a Reply