Eftersom snön har gått bort igen i våra trakter betyder det att tävlingssäsongen i viltspår kan pågå ett tag till (det blir lite väl enkelt att spåra i snö…)
Jag håller som bäst på att försöka meritera min yngsta hund Tårtan i denna konst som ju är ganska användbar även för samhället. Man lär helt enkelt hunden att spåra upp vilt som är skadskjutet eller påkört och som har avvikit från platsen.
En van spårhund kan då följa upp ett spår även om det är över ett dygn gammalt och inte såvärst nedlusat med blod. En ganska svår konst, framför allt om man rör sig i vilttäta marker där många andra djur har korsat spåret sedan det las.
För att se hur proven går till som tränar upp dessa hjälpande hundar kan du gå till länken nedan.
Viltspårsinfo
Jag tänkte träna min hund i detta. Men sedan blev jag rädd att hon skulle tycka det var så roligt så att hon skulle rymma iväg på egen hand och spåra. När inte jag ville. Så det blev ingenting av. Min fråga är alltså. Kommer hunden, om den bor mitt i skogen som vi och går lös ofta, att sticka iväg på egen hand?
Det blir betydligt mer intresse av att spåra allt möjligt helt klart, men här gäller det ju att ha lydnad på hunden. Träna inkallning parallellt så tror jag inte det är några problem.Det ska även gå att få stopp på hunden om man råkar falla t ex och tappar linan. Det har hänt mig en gång med Socker och hon stannade faktiskt och väntade in mig. Tårtan vet jag inte förrän det händer i skarpt läge med henne. Viltspåren är ju lite speciella eftersom de är blodade så det blir nog extra kul att följa just dem. Viltspår är en jättekul aktivitet för både hund och förare! rekommenderas starkt!
Har själv två labbar…. och har hållit på mycket med både utställning, viltspår och jaktträning genom åren.Jag håller verkligen med dig om att det är en kul aktivitet för både hund o förare! Det krävs en hel del av båda två för att det ska funka!Ha det bäst!